Tidningsartikel barn har ingen känsla för kvalitet

Men SVD Junior skriver också om djur, sport och kultur. Det finns också artiklar om vetenskap, korsord och frågesporter. Dessutom har de experter till vilka barn kan ställa frågor om allt från känslor, djur till vetenskap. SVD Junior finns också i ett alternativ för skolor med relevanta elevuppgifter som stöder läroplanen. Läs mer om SVD Grundskola här.

Minilistan finns både i papper och som en gratis lokal digital tidning. Minitidningen är baserad på vuxennyheter som är anpassade för barn. Texter finns på tre språknivåer och talsyntes med indexmarkörer - tack vare detta lockas alla barn till läsning baserat på deras förmågor! I Minibladet hittar du också en reporterskola där alla barn får möjlighet att bli minireportrar, lära sig skriva artiklar och göra biografer.

Spännande reporterskoluppgifter och barnrapporter har en chans att publiceras i lokala tidningar. En presstation för lärare som är vana vid den tidigare presstationen, och dess erbjudande att arbeta med nyheter och barn, materialet kvarstår, även om sidan inte längre uppdateras. Kristianstadsbladet mosaik-Vuxennyheter på olika språk Kristianstadsbladet Mosaik är ett projekt där utvalda vuxennyheter översätts till olika språk, just nu kan du få texter på arabiska, engelska och svenska.

Det är lätt att hoppa mellan språk, så du läser nyheterna på svenska, men du fastnar i texten, du kan enkelt använda engelsk eller arabisk text. Med Mozaik vill Kristianstadsbladet delta i lokalsamhällets och samhällsutveckling genom att översätta och skriva artiklar om Kristianstad och omvärlden på ett annat språk än svenska. Att läsa innan man äter och kopplar av ger en mysig stund tillsammans när barn ges möjlighet att koppla av, men om vi vill att högläsning ska vara språkutveckling måste vi läsa när barn är uppmärksamma och intresserade.

När vi står inför valet av vilken bok vi ska läsa högt kan vi börja med följande frågor: Varför väljer vi just den här boken? Sparar det flera avläsningar? Utmanar det barnets tankevärld? Hur kan vi arbeta med bokens innehåll? Det är också bra att tänka normalt så att så många barn som möjligt kan känna igen sig i litteraturen som vi överför.

Genom att till exempel läsa om olika familjekonstellationer, som ensamstående föräldrar, samma föräldrar och barn som bor med någon annan än sina biologiska föräldrar, utvidgar vi samhällets olika normer. Barn som inte har läst tidigare kan behöva hjälp med att komma in i böckernas värld. Inledningsvis kan det vara bra att läsa kortare stunder och flera gånger varje dag.

Kanske inte just hårdare, men definitivt oftare.

Det kan också vara bra att börja med vad barnet är intresserad av. Innan vi läser boken högt för barnen måste vi läsa och tänka på boken själva. Så vi ser att innehållet är på rätt nivå, varken för komplicerat eller för enkelt. Om det finns för många svåra ord för barn blir det svårt för barn att förstå innehållet. Då måste högtäljaren förklara så många ord att själva innehållet går förlorat.

Om innehållet visar sig vara så svårt att vi behöver förenkla språket, ersätts författarens språk med högläsarens språk, och sedan går språkrytmen, ordvalet, stilen och grammatiska strukturer förlorade. Under läsningen är det viktigt att barn kan delta i illustrationerna. De väcker barns nyfikenhet och lockar barn att läsa. Bilder gör det också lättare att förstå texten och ger en extra dimension genom att berätta saker som inte finns i texten.

Vi måste också komma ihåg att prata om läsning är lika viktigt för språkutvecklingen som att faktiskt läsa en text.

Samtal ska vara öppna och barn ska vara involverade. För barn är detta också viktigt med stödstrukturer. Genom att bädda in broar i texten kan vi skapa en förståelse för den. Att prata om ett bokomslag, en omvänd text eller en bildvandring kan vara ett sätt att visa barn vägen in i föreställningsvärlden. Med "Bildvandring" menas att en högpresterande lärare tillsammans med barn tittar på illustrationerna i en bok och pratar om vad texten kan handla om.

Andra stödstrukturer kan vara att prata om fantasivärlden, jämföra din egen värld med fantasivärlden och komma ut ur produktivitetsvärlden.

Att vägra sprida undermåliga barnböcker är förstås bara ett sätt att värna barnlitterär kvalitet.

En bra läsare läser med empati och gör läsning till en upplevelse. Att läsa med empati innebär att vi använder hela vårt röstregister, vi höjer och sänker vår röst, betonar ord, tar pauser och använder gester och ansiktsuttryck när vi läser. En bra lång läsare läser också texten flera gånger. Vid varje upprepad läsning upptäcker barn nya detaljer och fördjupar sin förståelse.

Förskolan spelar en viktig roll för att alla barn ska få uppleva hur läsning är och känna längtan efter böckernas magiska värld. Klyftan mellan barn i vilka böcker är en del av vardagen, i motsats till barn som sällan eller aldrig stöter på litteratur, är slående. Vi är skyldiga att arbeta i förskolan för att jämna ut skillnaderna. Läs Maria Hamers artikel om hur du planerar din läsning här.

Tips på böcker att läsa högt till dig som bestämmer av Lisen Adbage Bonnier Carlsen ska en förskola ge varje barn förutsättningar att utveckla sin integritet. Barn ska kunna säga nej och sluta när de inte gör det. Med den här boken kan vi utveckla arbetet med barns ärlighet och lära varje barn att sätta ner foten när någon annan försöker lösa det. Boken Eid-en festdag firas i Islam, Eid-Al-Fitr.

Baserat på den här boken kan barn lära känna olika kulturer och helgdagar. Några skillnader?