Natur hälsa och trädgård alnarp

Forskning har visat att rehabilitering i en trädgård med tillgång till naturen kan säkerställa en snabbare återgång till arbetet. Syftet med studien var att beskriva en metod för att utveckla naturstödd rehabilitering på en gård med ett tvärvetenskapligt vårdteam. Resultaten av studien presenteras i denna rapport. Inledningsvis blev det klart att vårdteamet hade utvecklats och nått enighet om patienternas mönster, styrkor och svårigheter.

Detta gav en ram för patienter som planerade och genomförde rehabilitering utifrån deras behov, styrkor och svagheter för att sätta mål och tidsmål för rehabilitering.

Syftet med trädgården är att utveckla kunskapen om naturbaserade insatser för behandling och rehabilitering, relaterat till ett salutogent förhållningssätt [1], som fokuserar på faktorer som främjar och bibehåller hälsan ur ett holistiskt perspektiv.

Teamet använde både tillsammans och individuellt i sitt yrke, utomhus och inomhus. Platsen, händelserna och mötet med andra deltagare var viktiga och avgörande. Några uttryckte att rehabiliteringstiden var en ny början i deras liv efter ofta lång sjukskrivning med flera försök att återvända till jobbet. I slutskedet deltog någon från teamet i ett avstämningsmöte med Försäkringskassan och arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen.

Patienterna var positiva för miljön, det tvärvetenskapliga teamet och metoden som användes av varje yrke. Den natur som stöds av receptbelagd rehabilitering, bristen på bedömda rehabiliteringsmodeller för stressrelaterade psykiska sjukdomar, bidrar till andelen långtidssjukskrivna som har tillgång till adekvat rehabilitering.

Förutom de socioekonomiska fördelarna är förbättring av brunnen och livskvaliteten för en person en lika viktig aspekt. Studien undersöker hur patienter upplever svampdata om medicinsk vård när de besöker en rehabiliteringsenhet i primärvården. Fokus ligger på den omtänksamma atmosfären, som kan delas in i tre områden: den fysiska miljön, reaktionen och organisationen. Kategorin fysisk miljö förbises mycket ofta.

Studien visar att de för upplevelsen av patientkontroll bidrar till en miljö av tydlig vård med en genomtänkt plan, inredning, perspektiv samt med närvaro av personal så att patienten kan bli och känna sig sedd. Från naturupplevelser till vårddesign, Anna Bengtsson, Hur skapar man utemiljöer som tillgodoser patienters behov och önskemål på vårdhem och förlängningsvård?

För utformningen av miljön presenterar undersökningen 19 kvaliteter, 3 designkoncept, inspiration respektive. Dessutom beskrivs qet-verktyget, ett kvalitetsbedömningsverktyg som inte bara kan användas för Beskrivning utan främst för evidensbaserad bedömning. Och som är en viktig del av outdoor PTS-programmet för tekniska standarder, ett ledningssystem för hur sjukvården ska byggas.

Ett bra schematiskt diagram över möjligheterna för utemiljöens krav och utformning: se Uppsatsen undersöker hur naturliga element i vårdmiljön kan minska stress för patienter och personal. Hur är utsikten över naturen, eller där det inte finns någon natur, fotografier eller konstverk, väggar med naturmotiv? Hur är akvarier med fisk och växter?

Naturens återställande effekter uppträder i brunnhöjningen i båda grupperna. Studien visar hur en trädgård runt ett hospice kan förkroppsligas för att underlätta för gäster och deras släktingar. Uppsatsen sammanfattar hur restaureringsträdgården påverkar brunnen utifrån teorier och litteratur om miljöpsykologi och landskapsarkitektur.

Efter analysen av den befintliga platsen formuleras designförslaget för att diskutera målgruppens särskilda behov. Kultur och hälsa. Ola Sigurdsons bredare perspektiv, baserat på dessa två böcker, presenterar den senaste forskningen inom ett brett område och ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.

Naturunderstödd rehabilitering (NUR) i Alnarps rehabiliteringsträdgård har visat sig vara en bra och stödjande miljö för människor som drabbats av stressrelaterade sjukdomar.

Vissa kapitel tar upp det komplexa förhållandet mellan konst och hälsa, som också räknade arkitektur. I den första gruppen skriver Gunilla Priebe och Morten Sager om konst som en koppling mellan kropp och själ, som kompletterar traditionell medicinsk vård. Katharina Bernhardsson undersöker begreppet medicinsk humaniora. I den andra gruppen tillägnar sig Helle Wijk, Stefan Lundin och Peter Frand vikten av hur miljö-och omsorgsbyggnaderna ska formas i relation till restaureringsprocesser.

Jarl Torgerson kallar sambandet mellan trädgårdar och psykiatri. Listan med anteckningar ger dig ännu mer läsning. Florence Nachiel har redan betonat att miljön har spelat en viktig roll för människors hälsa både fysiskt och socialt. Riktad uppmärksamhet innebär att vi agerar på olika stimuli och ställer krav på prestanda, medan spontan uppmärksamhet kräver liten ansträngning.

När den första blir överväldigande blir vi stressade och överväldigade. Då kan naturen, som lockar spontan uppmärksamhet och använder den äldsta delen av hjärnan, vara en miljö där vi kan återhämta oss. Naturens betydelse för att övervinna. Skapa en ökad förståelse för den rena naturupplevelsens betydelse för människors hälsa, Johan Ottosson, thesis, SLU