Vad är ett kollektivavtal? Ett kollektivavtal är ett avtal mellan arbetsgivarförbund och arbetstagarförbund. Kollektivavtal har avtalats av Hälsoförbundet och andra fackföreningar och ger automatiskt ett brett utbud av fördelar med friskvårdsförmåner, extra semester och acu. Till exempel rätten till årliga lönesamtal, mer pengar på föräldraledighet, högre löner, tjänstepension, grupplivförsäkring och arbetsförsäkring med mera.
Kollektivavtal finns både i centrum och på lokal nivå.
Lokala kollektivavtal är oftast anpassningar till det centrala kollektivavtalet, vilket ger dig bättre och mer anpassade villkor på just din arbetsplats. Om din arbetsgivare inte är bunden av kollektivavtal bör du se till att du reglerar de villkor som är viktiga för dig i ditt anställningsavtal. Om du får ett jobb från en arbetsgivare med kollektivavtal kan du känna dig säker på att du får bra arbetsvillkor.
Villkoren i kollektivavtalet är bindande för arbetsgivaren. Varför är ett kollektivavtal viktigt och hur är det relaterat till medlemskap i en vårdförening? Ju fler medlemmar vi har, desto bättre kollektivavtal, Lokalt och centralt, kan man komma överens om en vårdförening. Om vi är många har vi en större relation med arbetsgivaren och kan förhandla om bättre villkor.
Om vi är flera medlemmar kan kollektivavtal bli sämre eller försvinna.
Ett kollektivavtal kan sägas upp av arbetsgivaren eller fackföreningarna, och sedan de lagar som styr innehållet i kollektivavtalet. Enligt semesterlagen har du en laglig semester på 25 dagar om året. I AB kommun-och landstingets personal har de 25 helgdagar fram till det år du fyller 40, då de ökar till 31 helgdagar och mellan 50 och 32 helgdagar per år. För privata vårdgivare med kollektivavtal har de allt mellan de lagstadgade 25 dagarna till samma som på helgdagar, beroende på ålder.
För Alfa, som handlar om staten, har de 28 dagars semester fram till 29 års ålder, följt av 31 helgdagar från 30: e och 35 helgdagar från 40 års ålder. Kirsi Piispanen säger till exempel att deltidsanställda, i enlighet med det centrala kollektivavtalet för den kommunala och regionala sektorn, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden, får en heltidslön och sedan övertidsersättning, så detta är inte samma situation som de som var relevanta för domarna.
I dessa fall fick arbetstagaren delvis ingen ytterligare ersättning förrän de arbetade till full sysselsättning. Arbetsgivaren är den som behöver veta om detta beslut, vilket jag tror att du har i det här laget, och om du inte har en annan ersättning som kompenserar för den lägre fyllnadsersättningen riskerar arbetsgivaren att drabbas av konsekvenserna. En annan effekt av domen kan vara att det blir uppenbart att det är billigare att ha delanställda idag.
Samtidigt är Heltid normen på arbetsmarknaden. Om villkoren för anställda inte delvis motiveras sämre än för heltidsanställda kan detta leda till att arbetsgivare vill använda deltid snarare än heltid.
Naturligtvis är det viktigt att villkoren inte fungerar som incitament för att skapa fler delar positioner. Kanske leder dom till en minskning av tidsdelar. Men bland medlemmarna i Hälsoföreningen är problemet vanligtvis inte att du tvingas tillhandahålla tjänster, men de erbjuds en full service, men att du inte kan arbeta så mycket på grund av den höga arbetsbelastningen.
Här är vi nog överens med arbetsgivarna om att försiktighet bör organiseras på heltid och att åtgärder krävs för bättre arbetsvillkor. Detta inkluderar också de bästa förutsättningarna.