För många är symptomet det mest funktionshindrade. Om många av dem som har reumatisk sjukdom i systemet, där inte bara hjärnan utan även andra organ attackeras autoimmuniskt, hävdar att de har trötthet. Bland dem med reumatisk ledsjukdom, där inflammation finns lokalt i en eller flera leder, har ungefär hälften smärtsam trötthet. Den centrala delen av behandlingen för dessa sjukdomar är att minska inflammation.
Då får de flesta också lättnad i sina symtom, till exempel trötthet.
Men inte alla. I reumatologi är dessa främst patienter med en sjukdom i systemet som har långvariga symtom, trots den låga inflammationsnivån. Detta framgår av reumatologen John Lamp, som är docent vid Center for Molecular Medicine. Han studerar smärta och trötthet hos patienter som behandlas väl i hans inflammation. Enligt honom korrelerar trötthetsnivåerna ganska dåligt med inflammationsnivåer vid reumatisk sjukdom.
Istället följer trötthetsnivåerna smärtnivåer. Enligt John Lamp har han flera möjliga förklaringar. En av dem är att det bara är ansträngande att hantera smärta och att det här är seder i energiräkning. En annan är att synapser och neurotransmittorer i hjärnan kan utsättas för långvarig kronisk smärta. Detta leder till en trötthetsreaktion. Metoderna vi behöver för att mäta inflammatorisk aktivitet i centrala nervsystemet är ganska dumma.
Det kan finnas inflammation i hjärnan hos dessa patienter, men vi saknar verktygen för att mäta det, säger John Lamp. Tillsammans med kollegor arbetar han med studier där hjärnan avbildas hos patienter med reumatoid artrit. I en av dem kunde patienterna beskriva sina symtom på trötthet och smärta i samband med den ursprungliga bilden med MR-teknik.
Sedan dess har patienter fått behandling för sjukdomen eller placebo. Efter ett tag bedömde de både trötthet och smärta igen och gjorde en ny FMRI. Flera resultat som relaterar till smärta har redan publicerats. De visade att ett intensivt informationsutbyte sker mellan smärta i hjärnan och de delar som tar hand om muskler och skelett hos patienter med smärta. Dessutom verkar patienter hantera smärta annorlunda än friska människor.
När det gäller trötthet pågår dessa studier fortfarande. Trötthet betonas, men trötthet kan uppstå utan inflammation. Det är till exempel välkänt att vi är väldigt trötta om vi har brist på järn eller B12 eller om hjärtat har en pumpstörning. Vi kan också tröttna på hormonstörningar, såsom insulin eller kortisol, eller på grund av sömnbrist. Vi kan också bli väldigt trötta på stress.
Bild: titel: Illustration: ISTOCK. Och det kommer att finnas många svenskar. Enligt Försäkringskassan är nästan hälften av all sjukskrivning relaterad till psykisk ohälsa. Ungefär hälften av dem orsakas av en stressrelaterad sjukdom. Den stora diagnosen på detta område är trötthetssyndrom, som kännetecknas av svår trötthet. Kognitivt inflytande, till exempel med störningar eller svårigheter i minnet, hör till bilden av symtom, liksom känslighet för stress.
Bakgrunden är långvarig stress, med högt tryck på jobbet eller privat, kombinerat med brist på återhämtning. Den som gav denna sjukdom sitt namn i början av talet är Maria Osberg, Professor Emeritus i psykiatri vid Institutet för kliniska vetenskaper vid Karolinska Institutet, Dandids sjukhus. Hon beskriver en process som börjar med stress: Först börjar det autonoma nervsystemet med en ökad puls och blodtryck för att ge blod till musklerna.
Binjurebarken utsöndrar kortisol och andra stresshormoner, vilket gör oss mer uppmärksamma. Metabolism och immunsystemet förändras. Allt är riggat så att vi kan fly så snabbt som möjligt, eller i värsta fall läka från sårade skador om vi måste slåss. Men systemet är utformat för korta, explosiva ansträngningar för att någonsin återgå till det normala livet. Att ha ett långsiktigt stresssystem skapar förändringar i kroppen-och i hjärnan.
Studier på råttor, som har betonats mycket starkt, har visat att amygdala sväller, medan hippocampus och pannans lober dras samman, vilket rimmar bra med de symtom som sjukdomen orsakar. Samma förändringar visades när man avbildade hjärnorna hos personer med utmattningssyndrom. Det är ofta svårt för patienter att absorbera det. Men det är därför det tar så lång tid att behandla sjukdomen.
Enligt Marie Osberg är läkning av hjärnsjukdomar en långsam process. Hon skrev de första riktlinjerna från Socialstyrelsen i området. De har kommit, men förfarandena är fortfarande ganska sällsynta. Enligt Marie Osberg tar det ofta så lång tid för patienter att läka av trötthet.
Vissa symtom, såsom depression eller sömnstörningar, har effektiv medicinsk eller psykologisk behandling. Fysisk aktivitet och motion är värdefullt och bra. Men det är ett bra jobb att komma till livsstilsförändringarna.Arbetsbelastningen måste normaliseras och patienten måste hitta en balans mellan saker som ger återhämtning och saker som tar kraft.
Då måste det vara isär så att energin inte har tid att arbeta fullt ut innan den fylls på. Det kan handla om att lära sig att växla mellan ansträngande mentalt arbete och en återhämtningspromenad. Prognosen är relativt god för koncernen. Enligt Försäkringskassan återvänder de flesta till arbetet, och risken för återfall vid trötthet är lägre än för många andra psykiatriska diagnoser.
Men trötthetssyndrom tar tid att etablera. Där tror Marie Åsberg att självkänslaskalan, som hon har utvecklat, kan ha en viktig funktion. Formuläret tar bara några minuter att svara, och resultatet visar om det finns risk för trötthetssyndrom. Liknande, men fortfarande tydligt uppdelad - ett sådant test kan fånga dem som kommer att bli sjuka innan sjukdomen är etablerad.
Om du gör nödvändiga ändringar behöver du inte bli sjuk. Då kanske förändringarna kommer att bli av med. I allmänhet är många människor rädda för utmattningssyndrom, säger Marie Osberg. Bild: Titel: Per Julin, foto: Privat bild. Det innebär en viss risk för osäker diagnos, menar Julin, överläkare på neurologiska rehabiliteringskliniken Stora Sköndal och forskare vid fakulteten för neurovetenskap, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Detta ger osäkerhet om äldre studier där det är oklart vilka patienter som faktiskt var tvungna att diagnostisera. Men forskningen blir bättre och säkrare eftersom rätt personer ingår i forskningen, säger Julin. En ökning av behovet av kyssar. Mer urin produceras under graviditeten, vilket gör dig mer arg. En slapp mage. Det är lätt att få en trög mage eller till och med förstoppning under graviditeten.
En ökning eller minskning av hunger. En förändrad smak. Saker som du kanske gillar kan plötsligt prova metalliska eller i form av kartong. Det finns också många som vanligtvis gillar kaffe som plötsligt inte kan motstå smaken. Du kan också få begär för speciella saker, så det kallar begär. Känslig näsa. Under graviditeten blir man vanligtvis plötsligt överkänslig mot vissa smaker.
Hormonets position påverkar också humör, så du kan bli känsligare för små saker och gråta och skratta mer än annars. Koncentrationen påverkas. Du kanske känner dig lite fokuserad och förvirrad, det är lätt för dem att glömma saker och göra det svårare att koncentrera sig. Hur kan jag lindra de tidiga symtomen? Det viktigaste du kan göra om du har tidiga graviditetssymptom är att få ordning på dina dagliga rutiner: ät regelbundet, drick mycket vatten och få tillräckligt med sömn.
Du kan också försöka minska stress och anpassa ditt liv baserat på dina symtom. Kanske behöver du hälsosamma mellanmål för att minska illamående eller ordna att du tar en tupplur efter lunch eller på eftermiddagen. Om du har huvudvärk, kom ihåg att du inte ska ta några mediciner för smärta, eftersom vissa mediciner inte ska användas av gravida kvinnor.
Fråga gärna personalen på Apoteket om råd. Få Graviditetsråd och hjälp få hjälp eller råd från våra erfarna barnmorskor, sjuksköterskor eller läkare. Direkt via chatt, video eller röstsamtal.
Det är öppet alla dagar i veckan. Letar du efter vård, vad ska jag göra om jag vill ha abort? Om du inte vill avsluta graviditeten, kontakta ett gynekologiskt möte eller ett abortmöte så snart som möjligt. Där kan du också få rött och stöd om du inte är säker på vad du vill. Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra abort eller inte. När ska jag kontakta medicinsk hjälp?
När du får reda på att du är gravid, kontakta Graviditetsvården, där du får stöd och information genom graviditeten. När ska jag söka vård? Du kan alltid kontakta sjukvården om du är orolig eller har frågor om din graviditet. Här är några symtom som kan förekomma tidigt under graviditeten som du bör söka vård för att kontrollera: buksmärta som varar, särskilt med samtidig feber eller frossa.
Svår blödning svår huvudvärk eller huvudvärk längre än en vecka plötsligt öka vikten, eller svullnad i ansikte och händer missa inte vårt nyhetsbrev! Få hälsotips och forskningsresultat - direkt i din inkorg. Allt innehåll är skrivet av medicinska journalister och granskas av våra läkare.