Daglig fysisk aktivitet i skolan

Det innehåller inte interventioner, d., i elva skolor i tre år. I studien finner hon ingen koppling mellan fysisk aktivitet och skolprestanda. Och det finns bara en mycket svag koppling mellan fysisk aktivitet och mental hälsa.

Påverkan på eleverna.

Det faktum att stillasittande leder till psykisk sjukdom stöds inte heller i studien. Tvärtom, pojkar faller. Många timmar framför skärmen hade till och med en positiv effekt på tonårspojkarna. Studien pekar på svårigheten att mäta sådana komplexa relationer, såsom förhållandet mellan fysisk aktivitet och skolbetyg. Enligt henne finns det många andra faktorer som påverkar skolbetyg som inte får samma uppmärksamhet som ungdomars bristande rörelse.

Till exempel skolmiljön, hur bra läraren är och förhållandet mellan eleverna. Projektet hjärnhälsa ska ge mer kunskap Gisela Nyberg, docent i gymnastik och Högskolesport, är forskare inom folkhälsovetenskap med fokus på fysisk aktivitet. Hon håller med om att relationer är svåra att mäta, och att andra faktorer som påverkar för lite uppmärksamhet i forskning inom detta område.

Trots detta tror hon att övergripande forskning visar att fysisk aktivitet bidrar till både psykisk hälsa och skola. I studien kommer cirka 50 skolor att ingå i det totala antalet gymnasieelever. Skolor finns i olika delar av Sverige och i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Under ett år förlängs skolåren med 60 minuter tre gånger i veckan. Projektet som Hedström studerat är en intervention där elever i fyran jämförs.

De två klasserna var en interventionsgrupp som var en del av ett hälsocoachprojekt och engagerade en hälsocoach med uppgiften att främja barns dagliga fysiska aktivitet. Denna interventionsgrupp jämfördes med två andra klasser som inte ingick i health coach-projektet och använde därför inte en hälsocoach. Resultatet visar att det också är möjligt att få elever som har en hög brist på lektioner i idrott och hälsa att vara intresserade och delta i aktiviteter relaterade till fysisk rörelse.

Studenter som deltog i projektet med en hälsocoach kände att pauserna blev roligare och att de fick mer energi för andra ämnen också. Samtidigt visar Hedström i sin avhandling att om implementeringen av en hälsocoach i skolan kan lyckas krävs mer än delvis underhåll. Avhandlingen bygger på en undersökning bland fjärde klass elever och deras vårdgivare, samt en undersökning av studenter, lärare och hälsocoacher.

Som en del av sin avhandling studerar han förhållandet mellan fysisk aktivitet och betyg.

Sambandet mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan har i flera rapporter och studier visat sig vara positivt.

Den är baserad på data från ett så kallat Bunkeflop-projekt som ägde rum mellan och i Bunkeflo utanför Malm. Projektet var att ge alla elever i klassrummet en lektion om dagen. Forskarna fick möjlighet att följa denna grupp, som nu växer upp för att utforska olika aspekter, inklusive hälsa. Flera rapporter från projektet har visat ett mycket positivt samband mellan fysisk aktivitet och skolprestanda.

Genom att jämföra studenter som fick en sportlektion på dagen med studenter som inte fick den, men som på andra sätt liknar en studiegrupp, var det möjligt att studera effekten av fysisk aktivitet. Det visade sig ha ett ytterligare positivt värde för pojkar, särskilt bland pojkar, Det konstaterades att ökad fysisk aktivitet positivt bidrar till klassen, liksom till andelen som inskrivna i gymnasiet.

Jesper Fritz tror att daglig rörelse är viktig för barn, inte minst för deras fysiska utveckling och hälsa.

Avhandlingen drar slutsatsen att interventionsprogram som syftar till att öka fysisk aktivitet på lång sikt minskar risken för benfraktur, ökar muskelmassan och förbättrar skolprestanda, särskilt bland pojkar.