Därför utvecklade vi också ett alternativt mått på dödlighet under perioden baserat på antagandena om dödlighet som gjordes i uppmaningarna från befolkningen i länderna. De beräknar befolkningens storlek och förändring i framtiden baserat på trender i fertilitet, dödlighet, invandring och utvandring. Antalet dödsfall i framtiden baseras på trender i kön och ålder under de senaste decennierna.
I prognosen kan vi bland annat se att fler människor blir äldre, vilket påverkar hur många dödsfall vi kan förvänta oss. Detta innebär att antalet dödsfall förväntas öka i framtiden. Om denna process skulle vara snabb i ett land kan ett enkelt mått på dödlighet bara återspegla att antalet äldre i befolkningen har ökat, men i verkligheten sker förändringarna ganska långsamt. Det finns trender av dödligt tal i dem, beräknad statistik publicerades till och med innan något intryck av dödligheten kunde ses, säger Ercan Hemström.
Det är viktigt att inte använda prognoser med beräkningar efter, eftersom korrigeringar skapas med de observerade dödligheten under det nya året. Jämförbar statistik i de skandinaviska länderna resultatet av denna alternativa beräkning för de fyra skandinaviska länderna som har fullt jämförbar statistik visar att dödligheten blir något lägre än med ett lättare mått baserat på årsgenomsnittet i Danmark med en halv procentenhet lägre i Norge och Finland och 0,2 procentenheter lägre i Sverige.
Skillnaden jämfört med ett enkelt mått på dödlighet är inte enorm, men skillnaderna mellan länder blir mindre. Sverige hade den högsta dödligheten, och i andra länder var det, säger Örjan Hemström.
Dödlighet i Danmark, Finland, Norge och Sverige under olika år - jämfört med befolkningens popularitet och jämfört med genomsnittet - källa: statistikmyndigheten i det aktuella landet i förhållande till befolkningens främjande och dödsfall, beräkningar utförda av SCB. Korrigerad för att överskatta antalet äldre, eftersom fler människor dog än beräknat i befolkningen, blev antalet äldre mindre än väntat.
Till exempel i Sverige fanns det mer än 7 dödsfall, vilket är nästan 1 i ytterligare 3 år, de flesta var äldre. Därför tog vi i beräkningen hänsyn till att antalet äldre i Sverige i praktiken var mindre än i prognosen före pandemin. Den använder dödssiffran efter kön och ålder - som beräknades för befolkningen och den observerade befolkningen efter kön och ålder.
Med denna åtgärd var dödssiffran 4,9 procent för Sverige. Vi kom fram till ett enkelt mått för att beräkna överdödlighet som användes för 31 europeiska länder, Den genomsnittliga dödligheten för Sverige var 4,4 procent. Beräkningar baserade på befolkningens utsikter gav en dödlighet på 4,2 procent. Det var ungefär samma andel som För Norge och Danmark, 4,5 respektive 4,3 procent.
Med korrigeringen för rätt storlek på befolkningen i olika åldrar blev dödligheten för Sverige något högre, 4,9 procent. Skillnaden mellan betygen blev mindre i ordning än om vi bara hade använt jämförelseåret. Då blev dödligheten för Sverige 7 procent. Inget av länderna kommer att ha en högre medellivslängd jämfört med, säger Örjan Hemström. I flera länder registrerades betydande dödsfall redan i mars, en månad då Sverige var nära normal dödlighet.
Det är svårt att jämföra olika länder - att jämföra effekterna av Covid i olika länder är mycket svårt.
Förra året noterade vi att dödsfall under pandemin ökade i äldre åldersgrupper, och eftersom länder har olika åldersstrukturer kan detta vara en viktig anledning till att de drabbas hårt. Men genom att koppla dödsfall lägre till tidigare år kan vi se hur många fler eller färre än vanligt som dog under pandemin, säger Linus Garp, befolkningsstatistiker vid SCB. I Spanien och Italien nådde dödsgraden cirka 50 procent i Mars.
Under de följande månaderna skulle dock dödligheten i Sverige vara både högre och mer konstant än i många andra länder, inklusive jämfört med genomsnittet i EU och andra skandinaviska länder. Norge, Schweiz, Island och Liechtenstein ingår också i undersökningen. Källa: Eurostat. Sverige bland de europeiska topparna i April förvärrade situationen i många delar av Europa i April, och det var den månad som markerade den högsta dödligheten under första halvåret.
Spaniens dödlighet var 79 procent och Belgiens 74 procent. I April låg Sverige på 38 procent, och med det var det ett av sex länder med en dödlighet som översteg 35 procent. De sex länder som hade den högsta dödligheten i April Källa: Eurostat. Under sommaren minskade dödligheten i Europa, i maj-juli var den under 3 procent per månad. Sverige närmade sig mer normala nivåer, men var fortfarande högre än övriga Europa i maj och juni.
I juli var Sverige på samma nivå som Europa totalt sett. Jämfört med några av de mest folkrika länderna i Europa hade Sverige inte så höga dödlighetstoppar under första halvåret, men det var mer hållbart. Ökningen av dödligheten i Östeuropa under andra hälften av dödligheten började öka på lämpligt sätt i länder som inte påverkades i sådan utsträckning under första halvåret, såsom Rumänien, Polen, Grekland och Tjeckien.
I September ökade dödligheten i EU till 8 procent, vilket fortfarande var betydligt lägre än första hälften av 25 procent i April. I slutet av året hade dödsgraden ökat igen i många länder som tidigare drabbats på våren, såsom Spanien, Belgien och Frankrike. I November var dödsfallet i Europa Det högsta miraklet, drygt 40 procent. Men det var inte samma länder som listade de högsta dödsfallen i November som under den första toppen i April.