Vi vill utveckla sveriges bästa äldreomsorg carema

Nilsson S. Vi vet alla att vi står inför stora utmaningar när det gäller att ta hand om våra äldre. I den allmänna politiska debatten har jag identifierat tre perspektiv som jag anser vara oerhört viktiga för utvecklingen, nämligen kompetensförsörjning, samverkan mellan olika intressenter av äldre och anhöriga som behöver mer stöd. Jag är stolt över det arbete som den röda regeringen har påbörjat, eftersom det behövs ett långsiktigt förändringsarbete för att anpassa äldreomsorgen till framtidens demografiska och tekniska utmaningar.

Men idag tänkte jag inte fortsätta berömma regeringen utan fokusera på att vi, Socialdemokraterna, vill prioritera om vi får fortsätta planera för framtidens äldreomsorg. Vi hoppas att många av er kommer att vara med. Det finns stora skillnader i landet när det gäller hur äldreomsorgen är utformad. Naturligtvis bör det finnas skillnader och lokal karaktär, men för äldre som behöver hjälp bör det finnas större tydlighet om vad som kan förväntas av samhället.

När det gäller lagstiftningen fick Margareta Weinberg, som utreder socialtjänstlagen, ytterligare uppdrag att förtydliga vad särskild reglering för äldre kan ha för funktionen. Det här är inte en plånbok som kommer att avgöra om man ska få ett bra liv som en äldre person i behov av stöd och hjälp. Ett exempel är bostadsproblemet, där jag ser att jämställdheten minskar.

Den som har möjlighet att köpa en bostadsrätt eller hyra en dyr nytillverkad Lägenhet kan lösa sitt behov av säkerhet och gemenskap, medan de som inte har en sådan möjlighet förblir ensamma i sitt hem. I mitt hemdistrikt talar vi ofta om ensamstående äldre kvinnor på landsbygden, där utvecklingen av fastighetspriserna inte har varit särskilt gynnsam. Denna målning finns på flera ställen i vårt land.

Det är också oacceptabelt att den som inte är så lätt att vidta sina egna handlingar får mindre ansträngning än någon som kan själv eller har starka släktingar som driver sin verksamhet. Jag tror att det finns en klassklyfta där de med lägre utbildning, lägre kunskapsnivå och lägre ekonomi riskerar att falla tillbaka i takt med att belastningen på socialtjänsten ökar.

För det andra: jämlikhet. Vi vet att det finns skillnader i vilka insatser som ges till kvinnor och män. Vi vet också att fler och fler kvinnor tar hand om sina sjuka och behövande släktingar hemma. Kvinnor får också mer tid på jobbet för att hjälpa sina åldrande föräldrar. Det kommer också att finnas ett coolt problem här som har ekonomisk förmåga att gå ut under arbetstid eller köpa RUT-tjänster för att hjälpa sin åldrande mamma och pappa.

Den som inte har denna möjlighet måste kämpa med en stressig existens. Kunskapsnivån hos anhöriga när det gäller vilka krav de kan ställa på hjälp och annat stöd för att klara sig varierar också kraftigt. Tillsammans måste vi se till att du får den hjälp och det stöd du behöver, oavsett vem du är. För det tredje: valfrihet. Det faktum att du blir äldre minskar inte behovet av att bestämma själv.

Äldre människor bör ha mer inflytande på vad de vill, hur de ska göras och när det ska göras. Större flexibilitet behövs för att anpassa sig till äldre människors önskemål. Det kan vara allt från vilka aktiviteter du vill eller inte vill delta i, och vilken typ av mat du vill äta, och hur den ska serveras, till hur du vill hjälpa till med den mest personliga grooming.

Denna valfrihet har ökat på grund av att det finns många företag och andra aktörer på marknaden, vilket jag anser vara en felaktig beskrivning. För de äldre handlar det knappast om att namnge kommunen eller Carema med namn. Det är ansträngningen, innehållet och utförandet som är viktiga. Slutligen, fru talman, vill jag säga några ord om forskning och utveckling. Det finns många bra projekt över hela landet för att stärka och utveckla äldre.

Vissa är framgångsrika, andra inte. Vissa människor föredrar att spara, medan andra löper ut efter projekttiden. Ändå är det slående hur lite som utvärderas vetenskapligt. Även om omvårdnadsforskningen har utvecklats mycket under det senaste decenniet tror jag att mycket mer forskning behövs för att visa vad som är den mest effektiva vården för våra äldre, vilka metoder som har bäst effekt och vilka metoder som bör avvisas.

På så sätt skapar vi en trygg, modern vård för framtiden, för alla. Jag godkänner utskottets förslag och avbokningen av bokningen. Applåder Heindorff M Anf. Vi är alla väl medvetna om att svensk sjukvård och vård de närmaste åren står inför stora utmaningar till följd av den demografiska och tekniska utvecklingen. Jag tycker i princip att brevet om äldres framtid - den nationella kvalitetsplanen som rapporten granskas med är bra.

Detta visar hur viktigt det är att matcha ofrivillig ensamhet, problemet med allt fler som bor hemma, förbättrad hemsjukvård, att fler lider av demens, behovet av samordning, digitalisering, förtroendebaserad kontroll, hur viktigt det är med personal och kompetens, anhörigstöd, hur vi stärker kvalitet, kunskapsstyrning och forskning, vikten av god mat och hur vi kan öka fallpreventionen.

Det här är några av de saker som är relaterade i rapporten och brevet.

Därför förlänger regeringen Äldreomsorgslyftet.

Först när vi kommer till S. Det första målet är att kunna leva ett aktivt liv och påverka samhället och deras dagliga liv. Det andra målet är att kunna åldras säkert och ha det återstående självständigheten. Det tredje målet är att se till att äldre människor behandlas med respekt. Den fjärde är god tillgång till sjukvård. Jag har för avsikt att beröra de första och andra punkterna, eftersom de är nära sammanhängande - så de har ett aktivt liv och återstående oberoende.

Arbetar vi inom vård och omsorg idag? Ja, till viss del, men det finns verklig utvecklingspotential här. Låt mig ta dig till vårt grannland Danmark, några mil söderut. Jag bor i Helsingborg, och i Helsinger är det bara 3 mil om man går närmsta väg över sundet. Det är faktiskt så nära att du kan simma över, vilket också händer i vissa tävlingar för de mer vågade.

Men synen på de äldre är helt annorlunda mellan de två grannländerna Sverige och Danmark. Kort sagt kan vi säga att Danmark är engagerat i vad som kan kallas daglig rehabilitering. Jag hoppas att ni alla känner till detta koncept. Vad är det då? Tja, det är att du har ett rehabiliteringsfokus och gör medborgarna oberoende. Du förbättrar dina funktionella förmågor och blir äldre och mer självständig i ditt dagliga liv.

I Danmark gjordes resan från ersättning till rehabilitering. Det är lätt för mig att relatera till skillnaden hon kunde göra om vi presenterade detta sätt att tänka. Jag tänker på min ettåriga mormor som heter Ebba.

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om framtidens äldreomsorg.

Det borde vara ett kort exempel. Vid 91 års ålder hade hon inga ansträngningar hemma, ingen vård, ingen vård. Men efter två fall av skada behövde hon omfattande ansträngningar. Sedan började ett nytt skede i hennes liv, och minst fem eller sex gånger fick hon hjälp med de mest grundläggande behoven. Hon fick ett par övningar, och i ärlighetens namn gjordes de nog mest när en sjukgymnast eller arbetsterapeut var på plats.

Hon var nöjd med Omsorgen och uppmärksamheten - hon fick verkligen fantastisk hjälp och ringde hempersonalen för sina änglar. Många tankar började med mig vid den tiden. Hon fick hjälp att komma upp ur sängen. Hon fick hjälp att klä på sig. Hon fick hjälp med att tvätta och ha kul. Och hon fick hjälp med shopping. Tänk om du istället hjälpte henne att lära sig att komma ur sängen igen, ta på sig kläderna, hänga upp underkläderna och shoppa.

Hon gör faktiskt det mesta av detta idag ett år senare eftersom hon är en mer envis Trä. Men med rätt, stödjande insatser kunde denna rehabilitering ha gått mycket snabbare. Vi behöver öka kunskapsläget och utforska den dagliga rehabiliteringen. Vi måste ändra tillvägagångssättet från ersättning till rehabilitering. Jag hoppas att vi här i kammaren och i Socialutskottet gör detta tillsammans med våra kommuner och stadsdelsnämnder.

Jag närmar mig utskottets förslag. Applåder r xjgsj xj v anf. Genom att försöka kommer vi alla att kunna delta om vi har turen att leva länge. Vissa äldre omfamnar Medelhavet, medan andra söker banker i Sverige, där fattiga pensionärer är signalen för en dum pensionsavveckling. Klass och ålder återspeglas i ekonomin, men också i åldrandet som sådant. De äldre är inte en enda grupp, men människor - vi får aldrig glömma det här.

De besparingar och nedskärningar som tidigare gjorts och gjorts inom äldreomsorgen har försämrat kvaliteten. Personalen kan inte ge nödvändig hjälp och vård. I värsta fall innebar detta att de äldres säkerhet inte uppfylldes. Vänsterpartiet vill ha jämlika och jämlika äldre med hög kvalitet, där äldre har en verklig inverkan på insatser och deras vardag och där personalen har goda arbetsvillkor.

För personalen är det nyckeln. Det är ett yrke som domineras av en kvinna. Intressant nog hjälpte viktiga personligheter som Ivar Lo-Johansson att belysa de ovärdiga bostadsformerna för att förändra det extrema hemmet i ålderdom, i slutet av talet, och sedan tidigare socialminister Gertrud Sigurdsen, som nådde hemboendet sent i livet med hjälp av "obligatorisk vård i sin mitt eget hus, " eftersom det inte fanns några platser i äldreboenden.

Efter en ädelreform, när Landstingets långtidssjukhus lades ner och svenska kommuner visade sig vara äldre, vad Edebalk kallar "strömspåret"; Det vill säga att kommunerna har fått ett större ansvar för att organisera de äldre på egen hand. Kanske bidrog pandemin, med hög dödlighet bland svenska äldreboende och hård kritik från Kronkommissionen, till att detta tredje spår nådde vägs ände?

Många statliga utredningar, ofta politiskt färgade, med långsamma framsteg mot ökad valfrihet och införande av privata vårdlösningar idag har cirka 20 procent av Sveriges seniorer styrts under privat tillsyn, misslyckats med att komma fram till ett beslut som Edebalk lyfter som huvud-och Det mest ihållande problemet med de svenska äldre är det otillräckliga antalet anställda, otillräcklig kompetens och oacceptabel personalomsättning.

Edebalk menar att problemet kan vara Socialtjänstlagens karaktär genom ofixerad lagstiftning som skiljer sig från rättighetslagstiftning som hälso-och sjukvårdslagen. En annan tanke från Edebalk är att låta finansieringen gå via särskild försäkring för äldreomsorgen, vilket innebär att skattemedel är "avsedda". För närvarande pågår utredningsarbete i hopp om att förbättra äldreomsorgen, men även om vi får ett nytt äldreomsorgsteam kommer det troligen att finnas kvar i socialtjänstlagen, och kommunstyrelsen kommer att fortsätta att göra andra kommunala problem mer sannolika det kommer att prioriteras.

Ett av resultaten av det pågående förbättringsarbetet är Socialstyrelsens nyligen inrättade nationella Kunskapscentrum för äldre.