Ohälsa barn

Men det finns också tecken på psykisk sjukdom som varierar beroende på ålder och kön. Bland de yngsta och äldsta kvinnorna finns den högsta andelen med svår mental stress, vilket kan indikera att du har ett mentalt tillstånd. De äldsta kvinnorna har också högsta betyg av antidepressiv medicin. Samtidigt är det Äldre män som har de högsta självmordstalen.

Enligt hillevy Bush, doktor i psykologi och utredare vid Folkhälsomyndigheten, är detta en förutsättning för att kunna arbeta för en mer jämlik psykisk hälsa. Resultaten för den äldsta åldersgruppen varierar i takt med att medellivslängden i Sverige ökar och den äldsta åldersgruppen växer. Folkhälsomyndigheten frågar sedan om hälsa bland personer över 84 år, och denna grupp har delvis andra resultat än till exempel den näst äldsta åldersgruppen, 65-84 år.

Det finns betydligt färre här, 40 procent jämfört med 62 procent som tror att de har god hälsa. Detta kan delvis bero på kroppsliga sjukdomar och begränsningar, men den allmänna hälsan påverkar också hur vi mår mentalt och i vår sociala situation. Det finns dubbelt så många kvinnor i den äldsta åldersgruppen, vilket indikerar allvarlig mental stress jämfört med den näst äldsta, och bland de äldsta, mer än en av tre kvinnor och en av fyra män tog medicin mot antidepressiva medel.

Att närma sig livets slut kan också öka existentiella tankar om liv och död. Rapporterade negativa effekter av skärmtid inkluderar utvecklingseffekter [20], ökade psykiska symtom som aggression, ångest och depression [21], minskad tid för sömn och fysisk aktivitet och sekundära effekter som fetma och fetma [22]. Det finns också en koppling mellan mer skärmtid och låg fysisk aktivitet med lägre livstillfredsställelse, liksom psykosomatiska symtom [23, 24].

Tillståndet kännetecknas av överdriven skärmtid, mental absorption av spel, svårigheter att kontrollera speltid och psykiska symtom som depression, humörsvängningar och psykologiska preferenser för snabb mental belöning. Barn med utvecklingsproblem som ADHD och pojkar med skolsvårigheter och brist på impulskontroll var särskilt utsatta för att utveckla spelproblem [26]. Ökad användning av sociala medier kan ha en negativ inverkan på barns mentala välbefinnande [27, 28].

En god psykisk hälsa och välbefinnande är en förutsättning för att barn ska utvecklas till sin fulla potential, kunna leva ett gott liv och ha en bra framtid.

Ett antal studier har rapporterat om effekterna av sömnförspänning och att ökad tid på digitala miljöer medför en ökad risk att drabbas av mobbning och trakasserier på nätet. Således verkar effekterna bero både på de hälsofaktorer som används, gå utöver omfattningen och på hur man interagerar med materialet på skärmen [29, 30]. En studie som följde cirka 3 barn i 4 år kunde finna att mer tid på sociala medier förutspådde en ökning av depressionssymptom [31].

Specifika råd till skolan inkluderar bland annat insatser som främjar interpersonell interaktion: lektioner, utan mobila enheter, pauser och måltider, samt aktiv information om medias hälsoeffekter och att hjälpa barn att känna igen problematiskt innehåll och olika typer av trakasserier online [12]. Den skolbaserade life science-läroplanen är en del av en regelbunden verksamhet i många länder, men inte i Sverige.

En undersökning av Association of School Physicians for School years fann att mer än 80 procent av grundskolorna saknade skriftliga strukturerade program för att främja mental hälsa [32]. Det faktum att hälsofrämjande program inte används kan bero på bristande kunskap om dem. Goda kontaktytor mellan folkhälsoforskning och lärare är en förutsättning för att alla elever ska få tillgång till utvärdering av hälsofrämjande program i skolan.

Who: s globala projekt "skolor som stärker hälsan" startade HPS med målet att främja en god skolmiljö med fokus på psykisk hälsa och lärande. Initiativet omfattar ett antal olika insatser som görs med olika metoder inom olika områden. En cochrane-metaanalys av 67 kontrollerade HPS-studier har visat flera positiva effekter av livsstilsinterventioner kopplade till mental hälsa.

Även om effekterna i sig var relativt små kan de vara viktiga på befolkningsnivå [33]. Förbereda staten för medicinsk och Social bedömning SBU har i uppdrag att se över det aktuella kunskapsläget för skolprogram som syftar till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn. En översyn av skolprogram som förhindrar psykisk sjukdom [34], medan en översyn av marknadsföringsinsatser pågår.

SBU har också tidigare genomfört skolbaserade programgranskningar []. Vilken roll spelar kraven i skolan och läroplanen? En ny läroplan för grundskolan har lanserats i Sverige [38]. Detta anger för alla ämnen de specifika kunskapskrav som måste uppnås för de olika godkända betygsnivåerna A-E. Grad F betyder inte godkänd. Dessa krav gäller även för traditionellt praktiska ämnen.

Dagens läroplan gör det svårt för studenter med mer praktiska än teoretiska talanger att lyckas även i ett praktiskt ämne.En rapport från Skolverket visar att mindre än hälften av lärarna anser att kunskapskraven är tydliga. Lärare har också svårt att förklara för eleverna vad som krävs för att få olika betyg [39]. För studenter med svag teoretisk talang finns det inget anpassat pedagogiskt stöd i de normala variationer som anges i läroplanen.

En svensk studie visade att elever med icke godkända betyg från minst ett ämne hade signifikant lägre poäng på kognitiva tester [40]. I en annan svensk studie undersöktes elevernas resultat på ett matteprovsprov och förekomsten av särskilt stöd. Författaren drar slutsatsen att situationen är för elever som visar mycket dåliga resultat i ett tidigt skede, och frågan togs upp om alla elever har förutsättningar att uppnå nivån på den obligatoriska skolplikten [41].

Enligt skollagen ska skolan främja alla elevers utveckling och utbildning [11]. Utbildningen måste ta hänsyn till barns och elevers olika behov. Å andra sidan riskerar ett bedömningssystem med höga krav på verkställande funktioner och inte alltid tydliga kunskapskrav att påverka elevernas självkänsla negativt. Tidiga insatser för ungdomar med risk för psykisk ohälsa funktionshinder förekommer ofta i kombinationer, debut i barndomen och, om de inte märks, riskerar att leda till svårigheter i skolan, frånvaro från gymnasiet och nedsatt mental hälsa.

Andelen elever i grundskolan som upplever betydande svårigheter, särskilt i gymnasiet, till följd av kognitiva funktionsproblem eller funktionshinder är minst 15 procent och cirka 10 procent uppfyller kriterierna för utvecklingsstörning [42].

En del barn lever med föräldrar och vårdnadshavare som brister i sin omsorgsförmåga på grund av beroendeproblem eller psykisk ohälsa, eller för att våld förekommer i familjen.

En annan andel har svårigheter, såsom svag teoretisk talang, utan att uppfylla kriterierna för en specifik diagnos. Precis som hos vuxna finns det skillnader i barns mentala hälsa beroende på familjens socioekonomiska status och ärftliga faktorer relaterade till kognitiva förmågor [43]. Coronapandemia lyfte fram hur ojämlik hälsan är i Sverige, och det blev ännu tydligare hur viktig den är för hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Våld kan förklara några av de rapporterade psykiska sjukdomarna. I år genomfördes en nationell studie där totalt 44 procent av eleverna uppgav att de missbrukades på något sätt av en vuxen inom eller utanför familjen [44]. I en granskning av brottsförebyggande skolor uppgav drygt hälften av eleverna att de hade utsatts för någon form av brott det senaste året [45].

Mobbning var också vanligt. Elevvåld i skolmiljön drabbar också lärare och skolpersonal [46]. Elevhälsan har haft goda resultat när det gäller att tidigt identifiera fysiska funktionsbegränsningar, men har varit mindre framgångsrik när det gäller mental hälsa.

Barn med svårigheter att uppfylla kunskapskraven i skolan eller andra problem bör uppmärksammas och utredas för underliggande svårigheter.